Lyckliga stunder som bara avlöser varandra. Ni vet sånt där som får en att dra på smilbanden lite extra. Som jobbintervjuer eller att jag fick samtal om att jag fått en ny aupair-son som kan vara den finaste på denna jord. Små kommentarer som får hela en att le inombords, när mamma bjuder på lunch och att även om man inte har det sådär perfekt så kan allt kännas så himla bra.