Man får så mycket tid över till att tänka på saker här nere. Jag är tillexempel en av alla de ungdomar där ute som inte har en aning om vad dem vill göra med sitt liv. Jag vet inte vad jag är bra på, jag vet inte vad jag tycker om att göra och än mindre vad jag vill plugga till. Två av mina närmaste vänner har redan satt sin fot på universitet/högskolor och vet iprincip vad de ska göra i framtiden och det får mig här nere att få en gnutta ångest. Tänk om jag aldrig får reda på vad jag vill göra? Då skulle jag ju sluta upp som något jag inte vill. Det skulle göra mig otroligt frustrerad för att jag egentligen vet att jag är kapabel till en hel del. Men samtidigt kan jag inte heller bli något om jag inte vet vad jag ska börja. Säg mig: Varför ska det vara så svårt? Visst, jag är väl inte den enda personen som känner såhär men när man får extra tid till att tänka på saker förstoras de lätt upp. Jag vet även att det kommer lösa sig framöver. Det gör det alltid.

Igår när vi skulle laga mat bestämde vi oss för att laga tillsammans, hela huset, och det blev tillslut en tapasfest på vår altan. Skinka, ost, pasta, sallad i alla dess slag, bröd, oliver och en massa tinto de verano. Det var himla mysigt. Vår korean bjöd även på tårta vilket var väldigt uppskattat.

 

Fler människor har förresten anlänt till lägenheten och jag är så glad för då får man lära känna ännu fler fina människor. KUL DE! 

Nästa vecka blir det Barcelonaaaaaa, om jag är taggad? JA!